Nej. Högkänslighet är ett personlighetsdrag, och det finns inget test i vården som kan fastställa det. Draget har beröringspunkter med ADHD och autism, och den här texten går igenom vad forskningen säger om skillnaderna.
Ett personlighetsdrag med ett forskningsnamn
I forskningen heter högkänslighet sensory processing sensitivity. Begreppet kommer från Elaine N. Aron och Arthur Aron, som 1997 publicerade HSP-skalan, ett frågeformulär med 27 frågor som fortfarande används för att mäta draget hos vuxna.
En forskningsöversikt från 2019, där Elaine Aron är en av elva författare, beskriver högkänslighet som ett temperamentsdrag och skriver uttryckligen att det inte är en störning. Draget beskrivs där som djupare bearbetning av information, starkare känslomässiga reaktioner och empati, större lyhördhet för detaljer i omgivningen och att lätt bli överstimulerad. Hjärnfonden skriver att högkänslighet inte är någon diagnos och att det därför inte heller finns några kliniska tester för att avgöra om någon är högkänslig.
Så mäts draget
Högkänslighet mäts med frågeformulär som du fyller i själv. Översikten från 2019 konstaterar att fältet behöver mer tillförlitliga och objektiva sätt att mäta draget.
De tidiga studierna uppskattade att 15 till 20 procent av befolkningen har draget i hög grad, enligt översikten. Senare analyser har delat in människor i grupper med låg, medel och hög känslighet, och där hamnar 20 till 35 procent i den högkänsliga gruppen. Forskningen talar för att draget är kontinuerligt, och att människor hamnar på olika ställen längs en skala.
Vill du se var du hamnar kan du göra HSP-testet här på sajten. Testet ger en fingervisning.
Likheter och skillnader mot ADHD
En studie från 2025 lät 694 vuxna ur allmänbefolkningen fylla i frågeformulär om högkänslighet och ADHD-drag, och 496 av dem svarade i båda omgångarna. Ju högre deltagarna skattade sin känslighet, desto fler ADHD-drag rapporterade de i regel. De 20 deltagare som uppgav att de hade en ADHD-diagnos hade högre värden på högkänslighet än övriga. Författarna drar slutsatsen att det rör sig om två besläktade men separata saker.
I artikeln beskrivs också var likheterna och skillnaderna finns. Båda kan innebära överstimulering, starka känslomässiga reaktioner och svårt att reglera känslor. Högkänslighet hänger ihop med ökad känslighet för sinnesintryck, medan ADHD kan innebära både över- och underkänslighet. ADHD ställs som diagnos av en yrkesperson, och högkänslighet mäts med självskattning.
Vad hjärnstudierna säger om autism
Hjärnfonden skriver att högkänslighet inte är samma sak som autism, ADHD eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men att det finns beröringspunkter, särskilt när det gäller sensorisk känslighet.
En översikt från 2018, där Elaine Aron är medförfattare, jämförde hjärnavbildningsstudier av högkänsliga med studier av autism, schizofreni och PTSD. När högkänsliga mötte sociala och känslomässiga intryck aktiverades områden i hjärnan som har med belöning (vid positiva intryck), minne, empati och självkontroll att göra. I studierna av autism syntes minskad aktivitet i flera av samma områden. Författarna menar att en viktig skillnad kan ligga i om sociala och känslomässiga intryck upplevs som belönande. Översikten jämför olika studier med varandra, och samma personer har alltså inte undersökts för båda sakerna.
Oro och ångestsyndrom
Enligt översikten från 2019 samvarierar högkänslighet ganska starkt med neuroticism, benägenheten att oftare känna oro och andra negativa känslor, men i analyserna går draget att skilja från neuroticism. Författarna skriver också att högkänsliga löper större risk för stressrelaterade problem i en negativ miljö och får ut mer av positiva och stödjande erfarenheter.
Ångestsyndrom är en diagnos som ställs i vården. 1177 skriver att du ska kontakta en vårdcentral om ångest gör det svårt att klara vardagen eller att sova och koncentrera dig. Detsamma gäller om du har börjat undvika platser, personer eller situationer, eller om du lindrar ångesten med alkohol, narkotika, spel om pengar eller genom att skada dig själv.
Utredning hör hemma i vården
Undrar du över ADHD eller autism är det en neuropsykiatrisk utredning som kan ge svar. 1177 beskriver att en sådan utredning görs för att ta reda på om svårigheterna beror på ADHD, autism eller en annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Som vuxen kan du börja på en vårdcentral eller kontakta en psykiatrisk mottagning direkt.
Jag är själv högkänslig, och högkänslighet är en av mina specialiseringar. Samtalsterapi hos mig är inte sjukvård, och en bedömning av ADHD, autism eller ångest ska göras i vården. Vill du förstå draget och hur det märks i ditt liv kan du läsa om tecknen på högkänslighet och om hur jag arbetar med högkänslighet. Ett första steg kan vara ett kostnadsfritt introsamtal på 15 minuter över telefon, som du bokar här. Är det akut finns hjälp dygnet runt.
Vanliga frågor
- Kan man få en diagnos på högkänslighet?
- Nej. Högkänslighet är ett personlighetsdrag, och det finns inga kliniska tester för det. Draget mäts med frågeformulär som man fyller i själv.
- Kan man vara högkänslig och ha ADHD?
- I en studie från 2025 hade deltagare med en ADHD-diagnos högre värden på högkänslighet än övriga, och författarna ser det som två besläktade men separata saker. Om du har ADHD är något som avgörs vid en utredning i vården.
- Är högkänslighet samma sak som att vara introvert?
- Nej. Enligt översikten från 2019 är sambandet mellan högkänslighet och introversion svagt till måttligt, och alla högkänsliga är inte socialt inåtvända.