Psykosyntes är den metod som ligger i grunden för allt mitt arbete. Det är en terapiform som intresserar sig lika mycket för det som vill växa i en människa som för det som gör ont, och som ser symtom som meningsbärande: de pekar mot något som vill förändras. Efter fem års utbildning och med klienter sedan 2010 är det fortfarande så jag skulle sammanfatta metodens kärna: den tar hela människan på allvar.
Psykologi med själ
Psykosyntesen utvecklades i början av 1900-talet av den italienske psykiatern Roberto Assagioli, samtida med Freud och Jung. Assagioli menade att psykoanalysen såg för smalt på människan: den beskrev våra sår och drifter väl, men hade inte mycket att säga om kreativitet, vilja, glädje och mening. Hans svar blev psykosyntesen, som ofta kallas en psykologi med själ. Ordet syntes är valt med omsorg: där analysen tar isär, vill syntesen foga samman delarna till en fungerande helhet.
Det är för övrigt därför min mottagning heter Pusselbitar. Arbetet handlar sällan om att hitta nya bitar, utan om att lägga de bitar som redan finns så att bilden träder fram.
Grundtankarna i psykosyntes
Vi består av många delar. Alla känner igen det: en del av mig vill säga ja, en annan vill fly. Psykosyntesen kallar dem delpersonligheter. Vanliga exempel är presteraren, clownen, hjälparen och den som gör allt för att vara till lags. De är mönster som formades tidigt, ofta för att säkra föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet, och de har följt med in i vuxenlivet där de inte alltid behövs längre. Ingen delpersonlighet är helt igenom negativ. Presteraren har burit dig genom sådant du är stolt över, hjälparen har gett dig relationer som betyder något. I terapin lär du känna dina delar, förstår vad de en gång skyddade dig från och blir fri att välja när de ska få styra.
Det friska är utgångspunkten. Psykosyntesen ser inte människan som en samling problem att åtgärda utan som någon på väg, med resurser som ibland skymts av livet. Terapin arbetar därför åt två håll samtidigt: bakåt för att förstå och läka, och framåt mot det liv som vill levas. Assagioli talade om att varje människa bär på en potential som vill förverkligas.
Viljan är också central i psykosyntesen och den kan vi träna.
Kroppen och det ordlösa får plats. Utöver samtalet använder psykosyntesterapeuter ofta guidade visualiseringar, bilder, skrivande, Mindful Tapping och kroppsliga övningar. Allt viktigt låter sig inte sägas i rena resonemang; ibland vet bilden eller kroppen före tanken.
Hur går samtalen till?
Ett samtal hos mig är i grunden just ett samtal: du berättar, jag lyssnar, frågar och speglar. Skillnaden mot att prata med en klok vän är riktningen och verktygen. Vi utforskar mönster när de dyker upp, prövar en visualisering när ord inte räcker, och väver in verktyg som Mindful Tapping när kroppen behöver vara med (läs guiden till Mindful Tapping). Du behöver aldrig förbereda något, och inget är för stort eller för litet att ta upp.
Ett terapiförlopp kan vara några samtal kring något avgränsat eller en längre process. Vi stämmer av längd och upplägg tillsammans, och enligt de etiska regler jag arbetar under diskuterar vi alltid terapins avslut i god tid (läs mer om etiska regler).
Psykosyntes jämfört med andra terapiformer
Den vanligaste frågan jag får är hur psykosyntes skiljer sig från KBT. Förenklat: KBT arbetar strukturerat med att förändra specifika tankar och beteenden här och nu, ofta med hemuppgifter och ett tydligt avgränsat mål. Psykosyntesen arbetar bredare och mer utforskande, med både historien, nuet och riktningen framåt, och med större utrymme för det som inte låter sig mätas: mening, längtan, kreativitet. Jämfört med klassisk psykodynamisk terapi delar psykosyntesen intresset för det omedvetna och historien, men lägger större vikt vid vilja, potential och framtid.
Inget av detta är bättre eller sämre i allmänhet; det beror på vad du söker. Behöver du snabb symtomlindring vid exempelvis en specifik fobi är KBT ofta rätt väg. Vill du förstå dig själv på djupet och förändra hur du lever, inte bara hur du hanterar ett symtom, är psykosyntesen stark.
Vad säger forskningen, och kritiken?
Här vill jag vara ärlig, för det förtjänar du som läser. Psykosyntesen tillhör den humanistiska terapitraditionen och har inte samma omfattande forskningsstöd som KBT, som är betydligt mer beforskad. Den forskning som finns om samtalsterapi generellt pekar samtidigt på att relationen mellan terapeut och klient är en av de starkaste verksamma faktorerna, oavsett metod. Kritik som riktats mot psykosyntesen handlar ofta om att dess språk kan upplevas som flummigt, med ord som själ och potential. Min erfarenhet är att orden gör skäl för sig i rummet, men jag förstår invändningen, och du märker själv i ett första samtal om språket och arbetssättet känns rätt för dig.
Två saker är däremot inte förhandlingsbara hos mig: utbildningens gedigenhet och de etiska ramarna. Utbildningen till diplomerad psykosyntesterapeut vid PsykosyntesInstitutet i Göteborg är 5-årig, jag gick den 2007 till 2012, och den omfattar egenterapi, handledning och hundratals klienttimmar. Jag arbetar under tystnadsplikt, har ansvarsförsäkring och följer Psykosyntesföreningens etiska regler.
Viktigt att veta: psykosyntesterapeut är inte samma sak som legitimerad psykoterapeut, som är en skyddad yrkestitel i Sverige. Samtalsterapi hos mig är inte sjukvård. Vid psykisk sjukdom eller akuta besvär ska du vända dig till vården, och jag hjälper dig gärna att sortera vad som är vad (vid akut kris).
Vanliga frågor om psykosyntes
- Vad betyder psykosyntes?
- Ordet kommer från grekiskans psyche, själ eller sinne, och synthesis, att foga samman. Metoden utvecklades av psykiatern Roberto Assagioli i början av 1900-talet och syftar till att hjälpa människans olika delar att fungera som en helhet.
- Vad är delpersonligheter?
- Delpersonligheter är psykosyntesens ord för de olika sidor vi alla bär: presteraren, clownen, hjälparen, den som gör allt för att vara till lags. De formades tidigt i livet och fyllde då en funktion. I terapin lär du känna dem, förstår vad de skyddade dig från och blir fri att välja när de ska få styra.
- Är psykosyntes vetenskapligt?
- Psykosyntesen är mindre beforskad än exempelvis KBT och tillhör den humanistiska terapitraditionen. Forskning om samtalsterapi visar samtidigt att relationen mellan terapeut och klient är en av de viktigaste verksamma faktorerna oavsett metod.
- Är en psykosyntesterapeut en psykoterapeut?
- Nej. Psykoterapeut är en skyddad titel som kräver legitimation. Jag är diplomerad psykosyntesterapeut från PsykosyntesInstitutet i Göteborg, en 5-årig utbildning jag gick mellan 2007 och 2012, och seriösa utövare är tydliga med skillnaden. Samtalsterapi är inte sjukvård.
- Passar psykosyntes vid högkänslighet?
- Ja, ofta mycket bra. Metodens lugna, utforskande arbetssätt och synen på känslighet som en resurs snarare än ett fel passar många högkänsliga. (läs mer om högkänslighet)