Högkänslighet är ett medfött drag, och det syns ofta redan hos små barn. Den här texten samlar det forskningen vet i dag och vad du som förälder kan göra med det.
Hur vanligt det är
Elaine Aron, som myntade begreppet, uppskattar att 15 till 20 procent av alla barn föds högkänsliga. En större studie från 2018 tog fram ett frågeformulär för barn, Highly Sensitive Child Scale, och prövade det på drygt 3 500 barn och ungdomar i Storbritannien. Forskarna fann tre grupper: låg känslighet hos ungefär 25 till 35 procent, medel hos 41 till 47 procent och hög hos 20 till 35 procent. Känslighet är alltså en skala där alla barn finns någonstans.
Så kan det märkas
Aron beskriver draget med fyra delar: att bearbeta intryck djupt, att lätt bli överstimulerad, att känna starkt och med stor inlevelse, och att lägga märke till små detaljer. Hos ett barn kan det betyda att hen funderar länge innan hen svarar, blir trött eller ledsen efter kalas och stökiga dagar, reagerar på kläder som skaver eller ljud som andra inte hör, och märker direkt när en vuxen är orolig.
Högkänslighet är ingen diagnos. Vissa drag kan likna annat, till exempel ångest, ADHD eller autism. Är du orolig för ditt barn ska du prata med barnavårdscentralen, elevhälsan eller vården.
Miljön betyder mer för ett känsligt barn
Det mest användbara forskningen har visat handlar om miljön. En stor forskningsöversikt från 2019 sammanfattar att hög känslighet ökar risken för stressrelaterade problem i negativa miljöer, men också ger större nytta av positiva och stödjande erfarenheter.
Flera studier pekar åt samma håll. I en studie av 264 nederländska förskolebarn påverkade föräldrarnas sätt att bemöta barnet, både negativt och positivt, de känsliga barnens beteende mer än andras. Ett skolprogram för att förebygga depression minskade depressionssymtomen hos elvaåriga flickor som var högkänsliga, men hade ingen effekt hos flickor som inte var det. Och i ett program mot mobbning med över 2 000 elever gynnades de känsliga pojkarna mer än de mindre känsliga.
För dig som förälder betyder det att det du gör spelar roll. Ett känsligt barn tar in mer av det svåra, och mer av det goda.
Det här brukar hjälpa
- Förbered barnet på det som ska hända, särskilt nya situationer.
- Planera in lugn efter intensiva dagar, innan tröttheten tar över.
- Bekräfta känslan innan du försöker lösa problemet.
- Säg vad du ser, till exempel "det blev mycket i dag", i stället för "du är för känslig".
- Ge tid att tänka innan barnet ska svara eller välja.
Om du känner igen dig själv
Draget är till stor del ärftligt, och det är vanligt att en förälder känner igen sig i sitt barn. Vill du ta reda på mer om dig själv finns mitt HSP-test och guiden 15 tecken på att du är högkänslig.
Vanliga frågor
- Är högkänslighet en diagnos hos barn?
- Nej, det är ett medfött personlighetsdrag. Är du orolig för ditt barns mående ska du vända dig till barnavårdscentralen, elevhälsan eller vården.
- Växer barnet ifrån det?
- Nej, draget är stabilt genom livet. Det som förändras är hur väl barnet lär sig hantera det.
- Finns det ett test för barn?
- Forskarna använder ett frågeformulär, Highly Sensitive Child Scale, men det ger ingen diagnos. Mitt HSP-test är skrivet för vuxna.