Hoppa till innehåll

    Stress och återhämtning

    Stress i kroppen: symtom att ta på allvar

    Publicerad 29 september 2026

    Stress är kroppens sätt att ställa om när något kräver mycket av dig. Den kan märkas i magen lika väl som i sömnen. Här går jag igenom vad som händer i kroppen, vilka tecken 1177 beskriver och när det är dags att vända sig till vården.

    Vad som händer i kroppen vid stress

    1177 skriver att hjärnan vid stress skickar signaler till resten av kroppen. Hjärtat slår fortare, du andas snabbare och musklerna spänns. Stresshormoner utsöndras i blodet, och matsmältningen går långsammare, vilket kan märkas som förstoppning eller diarré. Reaktionen kallas kamp-flyktreaktionen, eftersom kroppen ställer in sig på att antingen kämpa mot ett hot eller fly från det.

    Du kan inte styra reaktionen med viljan. Den sköts av samma del av nervsystemet som får hjärtat att slå och magen att smälta maten, och enligt 1177 reagerar den likadant på arbetsuppgifter du inte hinner med eller räkningar som är svåra att betala som på en fysisk fara. Hur den delen av nervsystemet fungerar finns i artikeln om nervsystemet i vardagen.

    1177 beskriver också en annan reaktion, spela död-reaktionen, som är vanlig när hotet känns för stort. Då kan det kännas som att du ska svimma eller få yrsel, du kan bli trött och svag i musklerna, och många vill dra sig undan andra.

    Vanliga tecken i kropp och tankar

    Stress är vanligt. I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät svarade 37 procent av kvinnorna i åldern 16 till 29 år 2024 att de känner sig ganska eller mycket stressade. Bland männen i samma ålder var andelen 21 procent. För personer över 65 år anger Folkhälsomyndigheten 6 procent.

    Enligt 1177 kan stress visa sig på olika sätt hos olika personer. Tecknen de räknar upp är bland annat:

    • svårt att koppla av och att somna, att vakna för tidigt eller att vara trött på morgonen trots att du har sovit ostört flera nätter i rad
    • en känsla av att tiden inte räcker, så att vila och sådant du mår bra av väljs bort
    • sämre koncentration och sämre minne
    • irritation över småsaker, negativa tankar, oro eller en känsla av likgiltighet
    • ont i magen eller huvudet, hjärtklappning, värk av att du är spänd och fler infektioner än vanligt
    • nedstämdhet, att du undviker vänner och tappar lusten till sex
    • att du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen

    Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen nämner också yrsel, tryck över bröstet och värk i nacke och axlar. På tankesidan kan det bli svårt att läsa böcker, att minnas vad som har sagts och att hålla många bollar i luften.

    Kroppen behöver pauser

    1177 skriver att det är vanligt att kroppen reagerar med stress under några minuter eller timmar. Därefter behöver du vila, göra något avkopplande eller något du tycker är roligt. Enligt 1177 kan kroppen klara av stressiga perioder "utan att ta skada" så länge du får tid för återhämtning och sömn.

    Det som sliter är när påfrestningen fortsätter vecka efter vecka och pauserna uteblir. Ett av tecknen i listan ovan handlar om just det: att vila väljs bort när tiden inte räcker. Som exempel på återhämtning nämner 1177 att vila, vara i naturen, ta en promenad, umgås med personer du mår bra av eller få massage.

    Råd från 1177 för vardagen

    1177 har samlat råd för att minska stressen. Några av dem:

    • öva på att säga nej
    • be om hjälp om arbetet stressar
    • planera in återhämtning i vardagen
    • ta en paus från mobilen och sociala medier
    • rör på dig regelbundet
    • sov och ät ordentligt
    • prata med andra

    Alkohol kan göra dig mer känslig för stress, skriver 1177 också. Ett annat sätt att ta en paus är en kort andningsövning. I artikeln om andningsövningar finns 1177:s egen övning och två till.

    Till mig kommer människor med stress och utmattning. Samtalsterapi hos mig räknas som personlig utveckling, och jag är varken psykolog eller legitimerad psykoterapeut. Vill du prata om det som stressar dig kan du boka ett introsamtal. Det tar 15 minuter, sker över telefon och är kostnadsfritt.

    När du ska kontakta vården

    1177 skriver att du kan kontakta en vårdcentral eller företagshälsovården om du har hög stress och får sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. På vårdcentralen kan du träffa läkare, kurator, psykolog eller fysioterapeut.

    Utmattningssyndrom är en diagnos som ställs inom vården. Enligt 1177 kommer den efter en lång tid med hög stress, minst ett halvår, och tröttheten går inte att vila bort. 1177 skriver: "Kontakta en vårdcentral om du tror att du har eller håller på att få utmattningssyndrom." Det är bra att söka hjälp tidigt, skriver 1177 också. Samtal hos mig ersätter inte en utredning i vården. Är det akut finns hjälp dygnet runt.

    Vanliga frågor

    Kan stress ge fysiska symtom?
    Ja. 1177 nämner bland annat ont i magen och huvudet, hjärtklappning, värk av spänningar och att du lättare får infektioner.
    Hur länge är det normalt att känna sig stressad?
    1177 skriver att det är vanligt att kroppen reagerar med stress i några minuter eller timmar och att du sedan behöver återhämtning. Har du hög stress och får sömnproblem, ångest eller hjärtklappning kan du kontakta en vårdcentral eller företagshälsovården.
    Kan samtalsterapi behandla utmattningssyndrom?
    Utmattningssyndrom är en diagnos som utreds och behandlas i vården, och samtalsterapi hos mig är inte sjukvård. Tror du att du har eller håller på att få utmattningssyndrom ska du kontakta en vårdcentral.